har gått ur tiden. Fick igår beskedet att uppfödaren till min allra första katt gått ur tiden. Min älskade tant Elly (den enda tant jag känt :-) ) Hon blev nästan 90 år -en ansenlig ålder, men ändå känns det så sorgligt, som om något fattas mig. Hon var en fantastisk kvinna som lärde mig att älska katter. Högtidsstunden var när jag som 3-4 åring fick öppna garderobsdörren försiktigt, försiktigt och glutta in på de små kattungarna som låg där och tuttade på sin mamma. Hon lärde mig att respektera katter, ja allt levande. Hon lärde mig hur man hanterar och lyfter små kattungar, att kattungar som sover alltid ska få vara i fred och att de behöver sova mycket. Hon lärde mig att leka med tuss och med vippa och hon gav mig min allra första katt på min sjuårsdag. Kurre hette hon och hon var ovanligt "ful" för att vara bondkatt... långa ben, smal, lång råttsvans och stoora öron -låter det bekant? Mmm min kattsmak har nog inte förändrats så mycket. Kurre fick jag behålla i 17 år.. de sista 7 åren bodde hon kvar i mitt föräldrahem utan mig. Det hade varit helt fel att tvinga henne att flytta till en liten studentlägenhet, men hon var min - bara min.
Sitter och gråter över denna fantastiska människa... livet tar slut så är det...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar